Euro till SEK

Euro till SEK

Kronan (kod: SEK) är valutan i Konungariket Sverige. Den är en av valutorna i Europeiska unionen. Både ISO-koden ”SEK” och valutatecknet ”kr” används ofta för kronan; den förra föregår eller följer värdet, den senare följer vanligtvis men, särskilt tidigare, ibland värdet. På engelska kallas valutan ibland för ”Swedish crown”, eftersom krona betyder ”krona” på svenska. Den svenska kronan var den nionde mest handlade valutan i världen sett till värde i april 2016. En krona är uppdelad i 100 öre (singular; plural öre eller ören, där det förra alltid används efter ett kardinaltal, därav ”50 öre”, men annars föredras ofta det senare i modernt tal). Mynt som var så små som 1 öre användes tidigare, men det sista myntet som var mindre än 1 krona togs ur bruk 2010. Priset på varor kan fortfarande anges i öre, men vid kontant betalning avrundas alla belopp till närmaste krona. Ordet öre härstammar från det latinska ordet för guld (aurum).

Införandet av kronan, som ersatte riksdalern till pari, var ett resultat av den skandinaviska monetära unionen, som trädde i kraft 1876 och varade fram till början av första världskriget. Parterna i unionen var de skandinaviska länderna, där namnet var krona i Sverige och krone i Danmark och Norge, vilket bokstavligen betyder ”krona” på engelska. De tre valutorna baserades på guldmyntfoten, där kronan definierades som 1⁄2480 av ett kilogram rent guld. Den ömsesidiga ekvivalensen mellan alla tre valutorna upphörde under första världskriget när deras konvertibilitet till guld upphävdes. Även om deras guldpariteter kvarstod under större delen av mellankrigstiden noterades dessa valutor i allmänhet till olika marknadskurser.

Historik SEK

Mynt

Samtida

Den 11 september 2012 tillkännagav Riksbanken en ny myntserie med nya storlekar som skulle ersätta 1-kronan och 5-kronan; de nya mynten kom ut i oktober 2016. Utformningen av mynten följer temat i singer-songwritern Ted Gärdestads låt ”Sol, vind och vatten”, med motiv som avbildar elementen på baksidan av mynten. Detta innebar också att 2-kronorsmyntet återinfördes, medan det nuvarande 10-kronorsmyntet förblev oförändrat. De nya mynten har också ett nytt porträtt av kungen i sin design. En av anledningarna till en ny myntserie var att man ville sluta använda nickel (av allergiskäl). Varuautomater och parkeringsautomater har i ganska hög grad slutat att ta emot mynt och accepterar endast bankkort eller mobiltelefonbetalningar.

Mellan 1873 och 1876 introducerades mynt i valörerna 1, 2, 5, 10, 25 och 50 öre samt 1, 2, 10 och 20 kronor. Mynten i valörerna 1, 2 och 5 öre var av brons, 10, 25 och 50 öre samt 1 krona och 2 kronor var av silver och 10 och 20 kronor var av guld. År 1881 tillkom 5-kronorsmynt i guld.

År 1873 fastställdes valutan i den skandinaviska monetära unionen så att 2 480 kronor gav 1 kg guld. År 2017 är guldpriset 365 289 kronor per kg. Så ett öre år 1873 köpte lika mycket guld som 1,47 kronor år 2017. Så om det är rimligt att ha den minsta valören 1 krona idag, så var 1 öre en rimlig minsta valör 1873. Ett 10 kr guldmynt vägde 4,4803 gram med 900 finhet så att finvikten var 4,03327 gram eller exakt 1/248-del av ett kilogram.

Tillverkningen av guldmynt upphörde 1902 och återupptogs kortvarigt 1920 och 1925 innan den upphörde helt. På grund av metallbrist under första världskriget ersattes brons av järn mellan 1917 och 1919. Nickelbrons ersatte silver i 10-, 25- och 50-öringarna 1920 och silver återkom 1927.

Metallbrist på grund av andra värld skriget ledde återigen till förändringar i den svenska myntningen. Mellan 1940 och 1947 gavs återigen 10, 25 och 50 öre ut i nickelbrons. År 1942 ersattes bronset åter av järn (fram till 1952) och silverhalten i de övriga mynten minskades. År 1962 ersattes silvret i 10-öres-, 25-öres- och 50-öresmynten av cupronickel.

År 1968 övergick 2-kronan till cupronickel och 1-kronan till cupronickelpläterad koppar (den ersattes helt av cupronickel 1982). Trots detta var alla tidigare utgåvor av 1-kronor (sedan 1875) och 2-kronor (sedan 1876) fortfarande lagliga betalningsmedel fram till 2017, även om 2-kronor ytterst sällan sågs i cirkulation eftersom de inte har getts ut sedan 1971. 2-kronorsmynten innehöll 40% silver fram till 1966, vilket innebar att de under flera år hade varit värda mycket mer än det nominella värdet, så de flesta har köpts och smälts ner av arbitrageurs, och resten behålls av samlare.

År 1954, 1955 och 1971 producerades 5-kronors silvermynt med en design som liknade de samtida 1-kronors- och 2-kronors-mynten. År 1972 introducerades ett nytt, mindre 5-kronorsmynt, präglat i cupronickelbelagd nickel. Den nuvarande utformningen har producerats sedan 1976. 5-kronorsmynt som präglats sedan 1954 är lagliga betalningsmedel men brukar behållas av samlare för sitt silverinnehåll. Monarkens kungliga motto är också inristat på många av mynten. Ett nytt 5-kronorsmynt utformades 1974, vid en tidpunkt då det fanns politiska ansträngningar för att överge monarkin och den unga oerfarna kungen. Monarkin kvarstod, men 5-kronorsmyntet fick inget porträtt. Mynt präglade före 1974 har samma storlek, men innehåller Gustav VI Adolfs porträtt och hans kungliga valspråk.

Öresavrundning, även kallad svensk avrundning, är en lagstadgad metod för att avrunda växelpengar uppåt eller nedåt till närmaste enhet i fysisk valuta, samtidigt som öre behålls som pris- och redovisningsenhet. Det krävdes i samband med utfasningen av mindre mynt, enligt följande:

• 1971: 1- och 2-öringar fasas ut; växelkursen avrundas till närmaste 5-öring.
• 1984: 5- och 25-öringar fasas ut; förändringen avrundas till närmaste 10-öring.
• 1991: 10-öringar utfasade; ändring avrundad till närmaste 50-öring.
• 2010: 50-öringen utfasad; förändringen avrundad till närmaste 1-krona.

År 1971 upphörde produktionen av 2-kronorsmyntet. År 1972 minskades storleken på 5-öres- och 5-kronorsmynten.

1991 introducerades 10-kronorsmynt i aluminium-mässing (”nordiskt guld”); tidigare 10-kronorsmynt är inte lagliga betalningsmedel. Samma år introducerades bronsfärgade 50-öresmynt.

Den 18 december 2008 tillkännagav Riksbanken ett förslag om att fasa ut 50-öringen, det sista öre-myntet, till 2010. Öre skulle fortfarande vara en indelningsenhet för elektroniska betalningar. Skälen kan ha varit låg köpkraft, högre produktions- och distributionskostnader än värdet och att mynten inte går att använda i de flesta parkeringsautomater och varuautomater. Den 25 mars 2009 fattade riksdagen formellt beslut om att anta lagen om avskaffande av 50-öresmynt som lagligt betalningsmedel. Enligt denna lag kunde betalningar med 50-öresmynt göras senast den 30 september 2010. Återstående 50-öresmynt kunde växlas in i bankerna fram till slutet av mars 2011.

Efter lanseringen av den nuvarande myntserien 2016 har alla gamla kronmynt varit ogiltiga sedan 2017. De kan inte användas för betalningar och inte heller växlas in som lagligt betalningsmedel på någon bank, utan hänvisas till återvinning som metall.

Jubileums- och minnesmynt har präglats, och de som präglats sedan 1897 är också giltiga betalningsmedel.

SEK:s historia (fortsättning)

Sedlar

År 1874 introducerades sedlar av Riksbanken i valörerna 1 krona samt 5, 10, 50, 100 och 1 000 kronor. 1 krona gavs till en början bara ut i två år, men återkom mellan 1914 och 1920. År 1939 och 1958 gavs 10 000-kronorssedlar ut. Tillverkningen av 5-kronorssedeln upphörde 1981, men ett mynt hade getts ut sedan 1972. I och med att ett 10-kronorsmynt introducerades 1991 upphörde tillverkningen av 10-kronorssedlar och en 20-kronorssedel introducerades.

Alla återstående enkronorssedlar blev ogiltiga efter den 31 december 1987. Alla återstående femkronors- och tiokronorssedlar blev ogiltiga efter den 31 december 1998.

Det finns ingen uttömmande förteckning över alla sedelmönster sedan 1874, men följande fem mönster har dragits in eller kommer att dras in under 2016-2017. Den äldsta designen började tryckas 1985.

En 20-kronorssedel (en ny valör) trycktes 1991-1995 med ett porträtt av författaren Selma Lagerlöf och på baksidan fanns en graverad tolkning av ett stycke ur boken Nils underbara äventyr. Sedeln blev ogiltig efter den 31 december 2005. En säkrare version med samma porträtt trycktes mellan 1997 och 2008 och blev ogiltig efter den 30 juni 2016.

En 50-kronorssedel (3:e utformningen sedan 1896) trycktes 1996-2003 med ett porträtt av sångerskan Jenny Lind och på baksidan fanns en bild av en silverharpa och dess tonskala. Sedeln blev ogiltig efter den 31 december 2013. En säkrare version med samma porträtt trycktes mellan 2006 och 2011 och blev ogiltig efter den 30 juni 2016.

En 100-kronorssedel (3:e utformningen sedan 1898) trycktes 1986-2000 med ett porträtt av botanikern Carl von Linné och på baksidan fanns en teckning av ett bi som pollinerar en blomma. Sedeln blev ogiltig efter den 31 december 2005. En säkrare version med samma porträtt introducerades 2001 och blev ogiltig efter den 30 juni 2017.

En 500-kronorssedel (en ny valör) i en blå nyans introducerades 1985 med ett porträtt av kung Karl XI och på baksidan en gravyr som föreställer Christopher Polhem, ”den svenska ingenjörskonstens fader”. Dessa sedlar blev ogiltiga den 31 december 1998. En 500-kronorssedel (röd, men utan folieband) med samma porträtt trycktes 1989-2000. Denna sedel blev ogiltig efter den 31 december 2005. En säkrare version med samma porträtt introducerades 2001 och blev ogiltig efter den 30 juni 2017. Sedeln var kontroversiell 1985 på grund av de avrättningar av gerillakrigare från ”Snapphane” som kung Karl XI hade beordrat.

De två första utformningarna av 1 000-kronorssedlar (tryckta 1894-1950 och 1952-1973) blev ogiltiga den 31 december 1987. Den tredje utformningen med porträtt av Karl XIV Johan och Jöns Jacob Berzelius (tryckt 1976-1988) och ogiltigförklarades den 31 december 1998. Som en förberedelse för pensioneringen av 10 000-kronorssedlarna trycktes 1989-1991 en ny 1 000-kronorssedel (av den fjärde utformningen / utan folieband) med ett porträtt av Gustav Vasa och på baksidan en skördebild från Olaus Magnus Beskrivning av de nordiska folken från 1555. Upplagan nådde en topp på över 48 miljoner år 2001.

Den 15 mars 2006 introducerade Riksbanken en ny och säkrare 1 000-kronorssedel med samma porträtt och Riksbanken blev den första centralbanken i världen att använda säkerhetsdetaljen MOTION (en rörlig bild i det randiga bandet) på den nya 1 000-kronorssedeln. När sedeln lutas ser bilden i det randiga bandet ut att röra sig. Vasasedeln utan säkerhetstråd blev ogiltig efter den 31 december 2013 då det endast fanns 10 miljoner sedlar i cirkulation. Vasasedlarna med säkerhetstråd blev ogiltiga efter den 30 juni 2016 då det fanns mindre än 4 miljoner i cirkulation. Ersättningssedlarna med Dag Hammarskjöld blev giltiga den 1 oktober 2015, men sattes i omlopp i betydligt färre antal (mindre än 3,5 miljoner) och minskade därmed kontantförsörjningen i Sverige.

10 000-kronorssedeln trycktes alltid i små upplagor eftersom den var en av världens mest värdefulla sedlar. Det första motivet med Merkurius huvud trycktes 1939 och blev ogiltigt efter den 31 december 1987. Den andra designen trycktes 1958 och föreställde ett porträtt av Gustav VI Adolf och blev ogiltig efter den 31 december 1991.

Ogiltiga sedlar kan lösas in via Riksbanken mot en administrationsavgift på 200 kronor.

2015 års serie Den 6 april 2011 tillkännagav Riksbanken namnen på de personer vars porträtt skulle pryda den nya sedelserien som skulle introduceras 2015. I denna skulle även en ny 200-kronorssedel ingå. Dessa är:

• Astrid Lindgren på 20-kronorssedeln; lila
• Evert Taube på 50-kronorssedeln; orange
• Greta Garbo på 100-kronorssedeln; blå
• Ingmar Bergman på 200-kronorssedeln; grön
• Birgit Nilsson på 500-kronorssedeln; röd
• Dag Hammarskjöld på 1 000-kronorssedeln; brun

Den 24 april 2012 offentliggjorde Riksbanken grunden för sedlarnas nya utformning, baserad på Göran Österlunds bidrag med titeln Kulturresan. De första sedlarna, 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna, gavs ut den 1 oktober 2015 och de två andra sedlarna, 100- och 500-kronorssedlarna, gavs ut den 3 oktober 2016.

Kontrovers om 500-kronorssedeln

Operasångerskan Malena Ernman har kritiserat Riksbanken för att ha valt en design där Birgit Nilsson har avbildats när hon framför Die Walküre av Richard Wagner. Hon påpekade att det var mycket olämpligt att inkludera något av Wagner, vars verk förknippades med Nazityskland, i en tid av ökande problem med antisemitism i Sverige. Wagner dog långt före nazitiden och associationen är att Hitler gillade hans musik. Riksbanken svarade att det är ”olyckligt att valet av design uppfattas som negativt”, och uppgav att den inte kommer att ändras. Dagens Nyheters journalist Björn Wiman gick längre i sin kritik och fördömde Riksbanken för att överhuvudtaget ha valt Nilsson till 500-kronorssedeln. Han tar upp ett exempel från Nilssons självbiografi från 1995, där hon beskriver hur Mauritz Rosengarten från Decca använder antisemitiska skämt om girighet.

Valutakurs - Euro till SEK

Den svenska kronans växelkurs mot andra valutor har historiskt sett varit beroende av den penningpolitik som Sverige förde vid den aktuella tidpunkten. Sedan den svenska bankräddningen har en styrd float upprätthållits.

Den svagaste kronan har varit i förhållande till euron den 6 mars 2009 då en euro gav 11,6465 kronor. Som starkast har kronan varit mot euron den 13 augusti 2012 då en euro kostade 8,2065 kronor. Den svaga euron berodde på krisen i Grekland som började i juli 2012 och rädslan för att den skulle sprida sig vidare till Italien och Spanien. Den genomsnittliga växelkursen sedan början av 2002 då eurosedeln och euromynten gavs ut och fram till den 1 mars 2017 var 9,2884 SEK till Euro - Euro till SEK.

Förhållande till euron

Euro till SEK

Enligt 1994 års anslutningsfördrag (som trädde i kraft den 1 januari 1995) är Sverige skyldigt att ansluta sig till euroområdet och måste därför konvertera till euron när konvergenskriterierna är uppfyllda. Trots detta hölls den 14 september 2003 en rådgivande svensk folkomröstning om euron, i vilken 56% av väljarna motsatte sig införandet av valutan, av ett totalt valdeltagande på 82,6%. Den svenska regeringen har hävdat att ett sådant agerande är möjligt eftersom ett av kraven för medlemskap i euroområdet är ett tvåårigt medlemskap i ERM II. Genom att helt enkelt inte ansluta sig till växelkursmekanismen får den svenska regeringen ett formellt kryphål för att undvika det teoretiska kravet på att införa euron.

Några av Sveriges största partier anser fortfarande att det skulle ligga i nationens intresse att gå med, men alla partier har lovat att följa resultatet av folkomröstningen och inget parti har visat något intresse av att ta upp frågan igen. Det fanns en överenskommelse mellan partierna om att inte diskutera frågan före parlamentsvalet 2010. I en opinionsundersökning från maj 2007 var 33,3% för, 53,8% emot och 13,0% osäkra.

I februari 2009 sade statsminister Fredrik Reinfeldt att en ny folkomröstning om eurofrågan inte kommer att hållas förrän det finns stöd från folket och alla de stora partierna. Därför är det nu upp till socialdemokraterna att bestämma tidpunkten. Han tillade att Mona Sahlins, tidigare partiledare för Socialdemokraterna, begäran om att skjuta upp en ny folkomröstning till efter mandatperioden 2010 bör respekteras.

Sedan 2014 är stödet för ett svenskt medlemskap i eurosamarbetet lågt bland allmänheten. I september 2013 sjönk stödet så lågt som till 9%. Det enda riksdagsparti som stödjer ett svenskt inträde i eurosamarbetet (från och med 2015) är Liberalerna.

E-kronan

E-kronan (elektronisk krona) är en föreslagen elektronisk valuta som ska ges ut direkt av Riksbanken. Den skiljer sig från elektroniska överföringar med hjälp av affärsbankspengar eftersom centralbankspengar inte har någon nominell kreditrisk, eftersom de utgör en fordran på centralbanken, som inte kan gå i konkurs, åtminstone inte för skulder i svenska kronor.

Den minskande kontantanvändningen i Sverige kommer att förstärkas cykliskt. I takt med att fler företag upptäcker att de kan fungera utan att ta emot kontanter kommer antalet företag som vägrar ta emot kontanter att öka. Det kommer att förstärka behovet av att allt fler skaffar Swish-appen, som redan används av halva befolkningen. Kontantautomaterna, som kontrolleras av ett svenskt bankkonsortium, monteras ned i hundratal, särskilt på landsbygden.

Riksbanken har inte fattat något beslut om att ge ut e-kronor. Först behöver Riksbanken utreda ett antal tekniska, juridiska och praktiska frågor. ”Den minskande kontantanvändningen i Sverige gör att det här är en mer brännande fråga för oss än för de flesta andra centralbanker. Även om det vid en första anblick kan verka enkelt att ge ut e-kronor så är det något helt nytt för en centralbank och det finns inget prejudikat att följa”. Om Riksbanken väljer att ge ut e-kronor är det inte för att ersätta kontanter, utan för att fungera som ett komplement till dem. ”Riksbanken kommer att fortsätta ge ut sedlar och mynt så länge det finns en efterfrågan på dem i samhället. Det är vårt lagstadgade uppdrag och det ska vi naturligtvis fortsätta att leva upp till”, avslutade vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

I december 2020 tillkännagav finansmarknadsminister Per Bolund att regeringen skulle tillsätta en utredning för att undersöka möjligheten att gå över till en digital valuta, och att utredningen skulle vara klar i slutet av november 2022. Anna Kinberg Batra, tidigare ordförande i Riksbankens finansutskott, utsågs till ledare för utredningen. Ännu 2023 har inget beslut fattats.